Språkförbistring, kunskap om föreningsverksamhet och avsaknad av sociala sammanhang resulterar i att tröskeln till föreningslivet i många fall är hög för ensamkommande ungdomar. Att skapa en trygg miljö där både ledare och aktiva talar sina modersmål kan bidra till att ensamkommande ungdomar vågar sig ut i föreningslivet. Genom att bedriva en sådan träningsgrupp minskas avståndet mellan dessa individer och er övriga verksamhet. Det är viktigt att ha ett långsiktigt mål med en träningsgrupp som riktar sig till ensamkommande ungdomar. Utöver att erbjuda träning och sysselsättning under vardagar och helger bör er förening ha en plan för att integrera ungdomarna i den övriga verksamheten.

En träningsgrupp för ensamkommande bör användas som:

• ett första steg in i föreningsbaserad verksamhet för att sedan slussas vidare till andra “ordinarie” träningsgrupper och/eller ideellt engagemang,
• rekryteringsbas – deltagarna agerar ambassadörer och rekryterare för att värva nya deltagare.

Vår erfarenhet är att många har svårt att ta steget till verksamheten utanför denna träningsgrupp. För att få god effekt, ur en integrationssynpunkt, är det viktigt att ge deltagarna möjlighet att komma i kontakt med andra delar av er verksamhet. Ni bör därför se till att träningsgruppen inte bara deltar i sina aktiviteter utan successivt slussas ut även i övrig verksamhet. Var noggranna med att uppmana och entusiasmera till deltagande i övriga träningsgrupper, klubbdagar samt större evenemang. Det är viktigt att era medlemmar är öppna för att ta emot och engagera sig i dessa ungdomar så att de känner sig välkomna i all föreningsverksamhet.

Att erbjuda ensamkommande som är aktiva en ledarutbildning är ett bra sätt att ge ungdomarna ett verktyg för att våga engagera sig som ledare, och ta del av aktiviteter utanför träningsgruppen.